Villabygget förberedes

Den 21 november 1884 uppmättes tomterna nr 83 och 84 i trettonde roten, bestående av mark från den forna Hasselbladska ängen, av stadsingenjör Hans Brandel, på uppdrag av Grosshandlare August Carlson. De hade sålts av staden till handelsbolaget Wilhelm Röhss & Co den 12 augusti 1884 och genom byte med denna firma hade August Carlson förvärvat dem den 22 oktober 1884.  Som grannar fick han tomterna nr 85 och 86, stiftelsen Eduard Magnus minne och på tomten nr 82 arkitekt Victor von Gegerfeldt.

Senare fick han ännu en granne, då han redan 1886 sålde tomten nr 84 till den kände redaktören  och politi-kern S A Hedlund.  Där uppfördes 1890 den lilla villa som ännu finns kvar och som ritades av hans bror-son arkitekt Hans Hedlund.
Den beboddes senare av Hedlunds son, boktryckaren och fotografen Torsten Hedlund och hans två kusiner, Hans Hedlund och redaktör Henrik Hedlund.

Enligt ett servitut i köpebrevet fick deras villa
"ej byggas högre än grosshandlare Carlsons" och den är därför ganska oansenlig till omfånget. Men genom att ytterfasaderna har målats "al fresco" med färgglada, (nu ganska bleka) tomtar och andra vackra motiv, som skall syfta på fotografikonsten, boktryckeriet m m är den ganska i ögonfallande och döptes av folkhumorn till "Apteatern".

För sin egen villaritning anlitade Carlson arkitekt Louis Enders som gjorde flera projekt innan den slutliga versionen fastställdes den 16 februari 1886.

Franz Louis Enders, var född 1855 i Bergen bei Falkenstein im Voigtlande i Sachsen och utbildad i Dresden, vars akademi vid denna tidpunkt tog livaktig del i utvecklandet av nyrenässansens olika byggnadsformer och där det även fanns en välrenommerad teknisk högskola. Han flyttade till Göteborg som "architect bei J Dähn" och blev 1894 svensk medborgare men flyttade åter till Tyskland 1905.
Bland hans övriga arbeten i Göteborg kan nämnas ombyggnaden av hotell Christiania (nuvarande hotell Eggers). Hertzska huset vid Lilla Bommen och den för sin tid så hypermoderna  skapelsen, Arkaden.

Joachim Dähn
, var född i Klein Sarau in Lauenburg 1824 och avled i Göteborg 1894. Han kom hit som murgelsäll, men grundade snart en egen byggnadsfirma som han under många år drev med stor framgång. Som kompanjon hade han en tid byggmästare och arkitekten Eduard Leo och det var denne som förestod det Carlsonska bygget.

Julius Eduard Leo,  var född  i Altenburg  i Sachsen 1828 och avled i Göteborg 1907.    Även han var utbildad i Dresden-skolan. Han flyttade hit till Göteborg 1857 och stannade här till sin död. Hans framstående kunnighet var byggnadstekniker och hans omsorgsfulla arbetsmetoder är på många håll omvittnade. Under flera år var han drätselkammarens sakkunnige ledamot som byggnadstekniker. På Göteborgs stadsbibliotek finns bevarat en hel del av hans ritningar och skissböcker samt kataloger och fotosamlingar av byggnader från Chemnitz, München, Berlin, Hamburg, Paris m fl ställen, de flesta i nyrenässansstil. Som arkitekt utmärktes han framför allt av en ytterligt omsorgsfull detaljbildning och en diskret helstämning. Som exempel på hans stil kan framhållas ombyggnaden av Grand Hotell  Haglund 1889 med dess ornamentrika och balkongrika fasad.

Utgångspunkten för såväl arkitekten som byggmästaren stod därmed klar, det var i Dresdenskolans nyrenässansanda som villan skulle utformas. Nyrenässansen hade på 80-talet råkat in i sin sista och mest intensiva period. Man använde sig av alla tänkbara material, bland vilka cementen visade sig särskilt användbar. Man prydde sina skapelser med ornamentala fönsteromramningar, friser, pilastrar, hermer och krönande gavlar av olika slag och lyckades därmed åstadkomma den tidens livligt applåderade skatter i modern renässans.

Ritningarna till den Carlsonska villan har säkert länge och ingående diskuterats av såväl makarna Carlson, arkitekten och byggmästaren och kanske även av grannen Victor von Gegerfelt som ju samtidigt också tillsammans med byggmästare Leo planerade sin villa på tomten intill.

 

Föregående sida       Nästa sida