som vanlig betesmark med stenar, gyttjepölar, videhäckar, ett och annat magert pilträd samt några små kojor
Den var en omtyckt tummelplats för bollspelande pojkar och det hände också att familjer med barn och matsäckskorgar slog sig ner där.

År 1847 diskuterade man i drätselkommissionen ängens framtida öde, men till något beslut kom man inte; det återstod ju ännu tjugo år av arrendetiden. Några år senare fick man en ansökan från arkitekt von Gegerfelt, som sade sig ha utsikter att få övertaga Hasselblads arrende och anhöll att få köpa området och indela det i tomter för villabyggnader.

Magistraten tog saken i övervägande vid ett sammanträde den 11 juni 1852. Stadskamreraren hade i ett utlåt-ande meddelat att han inte kunde neka till att "förslaget skulle i betydlig mån försköna denna trakt" och han medgav också att "en tilltagande folkmängd och förspord smak för anläggning av små villor om-givna med planteringar eller bostäder för beboende året runt, krävde nya tomter"

Han ansåg dock inte att "Hasselbladska ängen skulle användas därtill, utan den borde i likhet med Nya Haga, indelas i mindre tomter" och borgerskapets herrar äldste skyndade sig att påpeka att det behövdes tomter för bostäder åt arbetarklassen. Magistraten avslog därför Gegerfelts begäran och Hasselblads kor och hästar betade alltjämt i ostörd ro på ängen.

 
 

Johan Kristian Berger: Utsikt från söder. Omkring 1860. Strax till vänster syns den år 1859 invigda nya Hagakyrkan och bortom denna Nya arsenalen på Otterhällan vilken samma år tagits i bruk. Ungefär i bildens ligger Sahlgrenska sjukhusets monumentala byggnad från 1855 och strax till höger därom ser man tre av villorna vid Nya allén. På andra sidan vallgraven reser sig stadens husmassor och allra längst bort ser man Kvarnberget med den nybyggda Navigationsskolan från 1862.

 

Stadsplanetävlingen 1862

Stadens myndigheter tog emellertid nu på allvar itu med frågan om anskaffandet av nya tomter. År 1861 tillsattes en kommitté för frågans lösning och denna kommitté fick medel för utlysande av en stads-planetävling, av allt att döma den första i sitt slag i Sverige. Vid tävlingstidens utgång den 30 juni 1862, hade 23 förslag inkommit. Fyra av dessa belönades och lades som grund för en ny stadsplan, som år 1866 stads-fästet av K. M:t.

Till en början indelades endast den norra delen av ängen i tomter och på 1870-talet utlades Övre Magasins-gatan, senare kallad Victoriagatan, Östra Nygatan, senare Bellmansgatan, Stora Allén senare Vasagatan och Haga Kyrkogata.

 

Föregående sida                Nästa sida