Nya arrendatorer på Östra Hagaheden

Redan innan artilleristerna dragits bort började man i drätselkommissionen diskutera hur området nu skulle användas och i april 1820 beslutade man uppdela det i fyra delar som skulle utarrenderas tillsammans eller var för sig. Uppe vid själva bergsfoten hade trädgårdsmästare Boström kvar sina anläggningar som han under årens lopp ytterligare hade utvidgat. Någon kontroll av eller några mätningar över hur mycket mark han hade uppodlat hade inte företagits, men 1830 uppdagades vid en besiktning att han "intagit större rymd än honom uti de ärhållne upplåtelsebrefverne varit medgifwit", varför man föreslog att hans arrendeavgift skulle höjas. Men då det  upplystes om att Boström alltid skött sina trädgårdar på ett utom-ordentligt sätt och att det inte var rätt att han nu då han var 80 år skulle tvingas att gå ifrån dem drogs yrkandet tillbaka och den gamle trädgårdsmästaren fick behålla sina domäner på samma villkor som förut. Året därpå avled han och efterlämnade som arvingar hustru och tre barn i ett tidigare gifte. Arrenderätten delades nu mellan dessa och sedan ytterligare mellan deras barn av vilka en hel del inte bodde i Göteborg.

Åren 1846 och 1849 lyckades dock trädgårdsmästare Johan Lönblad köpa ett par andelar därav och 1851 övertog klockare Gumme Olsson Wikander en annan andel men sålde samma år det mesta därav till Lönblad och behöll endast ett område på 5,906 qv.alnar, där den gamla slottsvallen låg. Där lät han uppföra en två vånings trävilla som han döpte till Villa Granbo. Med sin höga källarvåning av sten för vilken förmodligen rester av den gamla slottsvallen har använts och sina två våningar av trä ovanför, kan Villa Granbo nästan sägas vara en föregångare till landshövdingehuset och det är inte otroligt att upphovsmannen till denna hustyp, arkitekt Victor von Gegerfeldt, kan ha ritat denna villa.       

Den övriga marken på Östra Hagaheden utarrenderades den 1 januari 1820 på sju år till garverifabrikör Caspar Dymling. Undantagen var dock den s k Sprängkullen där man som namnet  antyder, sprängde sten. När hans arrende  gick ut hölls ny arrendeauktion varvid området på tio år övergick till målaremästare Anton Pousette. Han kunde dock varken betala eller ställa borgen och blev därför efter ett år uppsagd och underrättad om att en av honom ingiven räkning på 84 rdr banko för målning i rådhuset och i f d ostindiska huset kommer att
"qwittas å oguldna arrendet".  Ny innehavare blev handelsman Magnus Fiedler som lämnade borgen i behörig ordning.  När hans arrendetid år 1837 gick ut beslöt man att marken nu skulle upplåtas på endast fem år och antog som arrendator brandvaktssergeant Johan Petter Rundqvist.


Hasselbladska ängen och villor vid Nya Allén

Nya Allén var nu anlagd och strax söder om denna hade man upplåtit en del tomter till villabebyggelse. Villor hade byggts av sten eller trä, många av dem endast som sommarbostäder ända från den tomt där Katolska kyrkan nu ligger till ungefär där Karl Gustafsgatan korsar allén.  De var  försedda  med  staket  utåt
allén och tomterna sträckte sig till och delvis över nuvarande Parkgatan. Av dem finns nu endast kvar den s k Gamla Högskolan som uppfördes 1866 för ett privat realgymnasium. Förmodligen hade man tänkt sig att denna villarad skulle fortsätta ända fram till alléns slut och ville därför inte binda sig vid något långvarigt arrende. 

Några nya villatomter blev dock aldrig utstakade, istället uppläts Östra Hagaheden vid en ny arrendeauktion 1842 på tjugofem år till handlanden Carl Henric Hasselblad. I upplåtelsebrevet meddelas då att han efter fastställda ritningar  och tomtindelning kunde få bebygga området. Efter honom fick nu Östra Hagaheden namnet Hasselbladska ängen ett namn som den länge behöll.

Handlanden Hasselblad som även var innehavare av landeriet Anneberg använde ängen endast som betesmark och var beredd att upplåta den om den behövdes för andra ändamål. När Hagakyrkan år 1852 började planeras, hade staden anvisat en tomt mycket nära trähusbebyggelsen i Nya Haga, men Hasselblad avstod då från en del av sitt område för att kyrkan skulle kunna uppföras på Sprängkullen och marken däromkring bli en öppen plats, nuvarande Haga Kyrkoplan.

Göteborgskonstnären Johan Kristian Berger har i en skissbok från omkring 1860 givit oss en utomordentlig bild av Hasselbladska  ängen. Enligt Göteborgsförfattaren  C R Fredberg  var den en  ödslig hed, som såg ut

 

Föregående sida                Nästa sida