© Copyright: Gunnar Molin, Loge Nr 18 Axel Oxenstierna
Materialet får ej kopieras eller länkas till utan tillstånd från Gunnar Molin.


Vasastadens tillkomst och Grosshandlare August Carlsons Villa Vasagatan 9
 

 


Vasastadens tillkomst

Under min tid som Intendent lärde jag mig mycket om vårt vackra hus och om Vasastaden. Detta vill jag nu delge mina bröder i logen nr 18. Materialet har jag hämtat ur Dr Maja Kjellins lokalhistoriska forskningsarbete och återblick av Vasagatan 9, men har skrivit om en del till ett modernare språkbruk samt lagt till egen text med de erfarenheter och kunskaper jag själv har om huset.

Gunnar Molin.

Den fastighet som Odd Fellow orden i Göteborg sedan 1935 innehar, är uppförd mellan åren 1886 - 1887 som ett privatpalats. Förutom att byggnaden är ett exempel på vad en förmögen byggherre i 1880-talets Göteborg kunde kosta på sig och den smak som var aktuell vid den tiden, är det också av stort intresse att klarlägga hur det markområde som länge stått obebott, togs i anspråk och införlivades  med själva stadsom-rådet, eller med andra ord, hur stadsdelen
Vasastaden uppstod.

Göteborgs utmarker utnyttjades ända fram till 1800-talets senare hälft i stor utsträckning som landerimark, som endast var upplåten på arrende och kunde återinlösas av staden. Denna mark användes på olika sätt; som landeritomter, som betesmark för boskap, tobaksplantager, trädgårdar och trädskolor, tomter med små enkla trähus för den fattigare befolkningen och med sommarnöjen för stadsborna. Först 1877 blev hela den nuvarande Vasastaden stadsreglerad och den för oss aktuella tomten fick då beteckningen nr. 83 i stadens trettonde rote, en beteckning som 1923, då magistraten verkställde ny kvartersindelning, blev ändrad till tomten nr. 2 i tolfte kvarteret Furan inom stadsdelen Vasastaden.

Förstaden
Haga hade redan 1647 blivit bekräftad av Drottning Christina. Där bodde en hel del sjömän, järnbärare och andra arbetare, som inte kunde eller ville bo inom stadsportarna och dit flyttade också flera av stadsborna ut under somrarna, sedan de där "till sitt nöje inrättadt Trädgårdar och små intäckter", skriver den kände Göteborgskrönikören Eric Cederbourg.

Den första bebyggelsen låg på det område som senare fick namnet
Västra Haga men måste 1676 rivas ner på grund av en befarad dansk belägring. Flera husägare fick då tomter inom det nuvarande Östra Haga, men även där måste man 1689 riva för att kaponiergraven skulle dras fram till Skansen Kronan.
Bebyggelsen fortsatte och 1811 anlades även
Nya Haga. Sedan stadens myndigheter 1857 beslutat att husägarna i Haga skulle få friköpa sina tomter, fick stadsdelen en enorm utveckling. Här fick man nämligen i motsats till i staden inom vallgraven, bygga trähus och här växte också långa rader av s k landshövdingehus upp.

Göta Artilleriregementes skjutfält på Hagaheden

Öster om Haga låg ett stort markområde, som nerifrån vallgraven sträckte sig söderut ända upp till Krokslätts ägor. Dessa berg, Fågelberget, Brantdala, Nilssons berg är i våra dagar helt bebyggda. Just nedanför Fågelberget låg ett stort fält som Göta artilleriregemente använde som skarpskjutningsfält.
Området kallades först för
"Västra heden utom Kungsporten" och sedan Östra Hagaheden, men ibland även Västra Hagaheden då man med Östra Hagaheden avsåg nuvarande Heden, som ju en lång tid var exercished. Skjutfältet var emellertid alldeles för litet och en viss del av marken var upplåten till arrendatorer och fick inte användas utan särskild förvarning.

Redan 1805 hade trädgårdsmästare Johan Fredrik Boström beviljats upplåtelse på ett markområde alldeles bredvid skjutfältet, synligt på kartan strax till höger om skottvallen och något längre norrut låg landeriet
Ulriceberg samt ännu längre åt norr en bebyggelse av mer eller mindre provisoriska trähus, kåkar och skjul det s k "Flygarns Haga" (ungefär där Vasaplatsen nu är belägen).

Sedan artilleriregementet lyckades finna ett nytt övningsfält vid Dösebacka slätt, norr om Kungälv, flyttade man 1821 skjutningarna dit. När man 1953 schaktade för Arbetsförmedlingens nya Bygge, hittade man en kanonkula som blivit kvar i jorden.

 

Nästa sida