Vår anfader Axel Oxenstierna

 

Axel Oxenstierna

Axel Oxenstierna föddes 16/6 1583 i Uppsala och tillhörde en gammal adlig ätt vars medlemmar innehaft höga ämbeten och var bl a riksföreståndare. Han hade 9 syskon varav Axel var den äldste.

 

Han hade ingen militär utbildning, vilket annars var vanligt bland adelsynglingar. Som de flesta adelssöner valde han att utbilda sig utomlands, han reste 1599 ut från Sverige tillsammans med sina bröder.

 

Han skrevs då som 16 åring in vid Universitetet i Rostock i Wittenberg 1600 och i Jena 1602. Han var framgångsrik i teologiska och latinstudier. Studierna avslutades med en rundresa i Tyska riket varefter han återvände till Sverige på hösten 1603.

 

Han gifte sig 1608 med Anna Åkesdotter och de fick 12 barn, varav endast 3 överlevde föräldrarna. Paret bodde på slottet TIDÖ vid Mälaren. Det var från början ett enkelt medeltida hus som Anna Åkesdotter ärvde 1625 och som sedan byggdes om till ett slott.

 

De var en av landets största jordägare med egendomar även i Estland, Livland samt Finland.

 

Porträtt av Axel Oxenstierna, målad 1626 av Jacob Heinrich Elbfas
 

Axel Oxenstierna innehade många höga ämbeten, främst RIKSRÅD 1609 samt RIKSKANSLER 1612. Han blev även riddare vid Gustav II Adolfs kröning 1617.

Axel Oxenstierna förtjänar att bli hågkommen som en av Sveriges mera betydande statsmän.

 

Han började sin ämbetsmannabana i Karl XI tjänst redan när denne var hertig sommaren 1604 och innehade därefter höga ämbeten under 3 regenter i 50 år.

 

Han var en drivande kraft för att omdana det administrativa styrandet av stormaktstidens Sverige. 1618 års kansliordning skapade bl a 1628 lantmäteriet och 1636 det svenska postverket. Även Riksarkivet, som är en av Sveriges äldsta myndigheter, bildades  år 1618.

 

Genom regeringsformen 1634 och landshövdingestadgan 1635 inrätta-des länsstyrelserna

 

Ytterligare en betydande förändring av samhället som Axel Oxenstierna medverkade till, var att han byggde upp ett system med ämbetsverk, som bestod av 5 riksämbetsmän med var sitt kollegium. Under

rikskanslern verkade riksmarskalken (krigskollegiet), riksamiralen (amiralitetskollegiet), riksdrotsen (svea hovrätt) och riksskatte-mästaren (kammaren)

Han var även en drivande kraft bakom att 1611-års kungaförsäkran fick till följd att adeln ökade sitt inflytande och makt.  Riddarhus-ordningen från 1626 skapade adelsväldet.

 

Rikskansler Axel Oxenstierna,  målad av David Beck. Foto Statens Konstmuseer
 

För att finansiera stormaktstidens många krig, där en tredjedel av de vapenföra männen i Sverige och Finland dödades, arbetade han bl a fram nya skatter. Man sökte även främja handeln med detta syfte. Kommerskollegium startade 1637 och ombildades 1651, detta för att stadsmakten önskade främja handeln, sjöfarten samt manufakturerna.

 

Han var generalguvernör i PREUSSEN i 10 år från 1626 till 1636. Han var en ledande medlem i förmyndarregeringen för Drottning Kristina 1633.

 

Han arbetade ofta som förhandlare i kungens tjänst, i bl a Mecklenburg 1606-07 samt vid freden i Brömsebro 1645. Han blev greve 1645 efter sina insatser vid freden i Brömsebro.

 

Utländska sändebud fann honom ibland tröttande i sina långa latinska föredragningar.

Han hade under alla år ett förtroligt samarbete med Gustav II Adolf, som anförtrodde vården av hustru och barn åt honom.

 

Brodern Gabriel var Axels stöd och uppfostrade barnen i hans ställe när han var utomlands.

 

Han var med vid Drottning Kristinas abdikation 1654 och avled kort därefter i Stockholm den 28/8 1654 och blev således 71 år, vilket får anses som en imponerande ålder under stormaktstiden.

 

 

Gunnar Molin

Loge Nr 18 Axel Oxenstierna

 

© Copyright: Loge No 18 Axel Oxenstierna. Materialet får ej kopieras eller länkas till utan tillstånd.